Åsa Jungnelius konst sätter igång en helt annan process i oss. Den undergräver auktoriteter och upprättar nya samband. Frågan om funktion ställs, men blir snabbt underordnad de krav som objekten verkar ställa på oss. Många av dem verkar ha kommit till för ett tydligt ändamål. En skål där man kan doppa ett chips eller en ljusstake som ska lysa upp rummet. Men de är samtidigt bara sig själva – konstverk i egen kraft.
Mötet med Jungnelius verk kan därför till en början tyckas lite förvirrande. De vrider sig loss ur våra invanda föreställningar och vi tvingas själva bli aktörer. Objekten blickar tillbaka på oss, som ville de få oss att tänka över vilka vi är, hur vi förhåller oss till oss själva och världen omkring oss.
Verken i denna utställning är tillkomna i det småländska glasriket. Glasbruksmiljön är en traditionellt manlig plats och Jungnelius kommenterar genom sitt konstnärskap traktens mångfacetterade industrihistoria. På samma gång som det finns en hel kultur kring produktionen av glasföremål, kan grundmaterialet återfinnas i naturen. Det är ett på samma gång tungt och flyktigt ämne, vasst och mjukt, köttsligt och skört. Jungnelius vet att tänja på glasets användningsmöjligheter, genom att sätta det i relation till andra material.
Här visar Jungnelius verk som berättar om samhället vi lever i genom att sammanföra vardagliga och bearbetade material. Ben, trä och päls möter glas, marmor och metall i en sorts fetischer, objekt gjorda för hand med en inneboende berättelse. Skulpturerna utgår från en spirituell resa genom en övergiven brunn i Mosahultagöl i Ljuders socken i Småland, en plats Jungnelius återkommit till under flera års tid inom ramen för det elastiska och nomadiska platsrelaterade konstprojektet Residence-in-Nature.
I Jungnelius sammanfogade objekt möts olika tider och platser: stad, industri, skog, jämlikhet, lust och kamp. Men det återkommande materialet i varje verk är glaset. Runt omkring oss i samhället finns denna transparenta yta i enorma mängder, och den erbjuder överallt en övergång från syn till drömmeri.
Text: Peter Bergman
Åsa Jungnelius (f 1975, verksam i Månsamåla och Stockholm) är utbildad vid Konstfack (MFA) och idag även lektor vid samma lärosäte. Hon är konstnärlig ledare för Residence-in-Nature och aktuell med ett offentligt verk, Snäckan, för utbyggnaden av Stockholms tunnelbana. Jungnelius finns bl.a. representerad på Nationalmuseum, Röhsska museet och Statens Konstråd. Hon utnämndes till Årets designer 2019 av tidskriften Form.
Artefakter: Sakernas härkomst är en fortsättning på Jungnelius utställning på Fullersta Gård 2018. Utställningen sker inom ramen för Nya Småland, med syfte att ompröva och omdefiniera det politiska, sociala och estetiska landskapet Småland.
Tack till: Kulturrådet, Region Jönköpings län, Värnamo kommun, Vandalorums Partners: Hamrin, Liljedahl, Svenstig
Foto: John Nelander