Sivert Lindblom var skulptör med starka band till arkitekturen. Efter tidiga influenser från Rodin kom han under 1960-talet att utveckla ett unikt och närmast tidlöst formspråk med kopplingar till såväl klassicism som nutid. Han avdramatiserade gärna den konstnärliga processen och utnyttjade ”metodens” egna förlopp för att nå det önskade resultatet.
Intresset för arkitektur var tydligt i allt Sivert Lindblom gjorde. Hans första arbete var hos Sigurd Lewerentz i hemstaden Eskilstuna. Senare, efter studier vid Konstakademien i Stockholm, inledde han ett nära och långvarigt samarbete med Peter Celsing.
Sivert Lindbloms konstnärliga gestaltningar av offentliga miljöer är många och spridda över landet. Ambitionen var ständigt att skapa gemensamma rum som möjliggör positiva möten mellan människor.
Utställningen på Vandalorum gestaltades av Sivert Lindblom själv. Han såg sin utställning som ett eget uttryck, där verken samspelar med både rummet och publiken.
Sivert Lindblom (1931-2023) hade soloutställningar vid bl.a. Venedigbiennalen (1968), Centre Culturel Suédois i Paris (1980), Lunds konsthall och Skissernas museum (1993), Arkitekturmuseet (1994), Historiska museet (1998) och Konstakademien (2012). Lindblom var lärare vid KTH Arkitekturskolan (1966-70) och ledamot av Statens Konstråd (1975-79). Han blev ledamot av Kungl. Akademien för de fria konsterna 1974. 1995 mottog han Sergelpriset av Konstakademien.
Foto: John Nelander